10. jul, 2022

Då fick vi lite sovmorgon igen, och vi fick veta att vi kan behålla rummet till kl 18 ikväll, då vi ska ut till flygplatsen.

Efter frukost blev vi hämtade kl 10 och körda till David Sheldricks anläggning där man tar hand om föräldralösa elefantungar. Den vanligaste orsaken till att de är föräldralösa är tjuvskytte. De föds upp med nappflaska modell större, och varje elefantunge har en egen skötare, som till och med sover tillsammans med ungen, när de är riktigt små. Så småningom är de stora nog att få ett liv i frihet igen. David Sheldricks organisation har en anläggning nära Tsabo nationalpark, där de släpper elefanterna nära någon av de elefanthjordar som finns där. De frisläppta elefanterna blir alltid upptagna i någon av de hjordar som finns där.

Besöket uppskattades av Isabelle likaväl som av oss vuxna, men tiden som man får vara där är begränsad till en timme. Efter elefantungarna blev det lunch i en mycket trevlig trädgårdsrestaurang, och därefter var det dags att hälsa på giraffer.

Det finns en anläggning för föräldarlösa giraffer, liknande den som finns för elefanter. Här har man byggt besöksanläggningen på höjden, så att vi via en ramp kan komma upp i huvudhöjd på girafferna. På vägen upp får vi en liten skål med pellets att mata djuren med. Vissa gör det genom att ta en pellets mellan läpparna och via en giraffpuss släppa den ifrån sig.

Vår guide körde oss sedan till ett kvinnokollektiv där man arbetar med keramik. Det var under pandemin som någon insåg att behovet var enormt för många att få någon form av inkomst. Det startades en småskalig anläggning, där man av lera tillverkar smycken. Tillverkningen sker i flera steg, vart och ett helt hantverksmässigt, och slutresultatet blir vackra stenar, målade och glaserade i olika färger. Förutom att man kan besöka anläggningen och handla deras produkter på plats, så har man en stor försäljning via deras web-sida.

Så - åter till hotellet för att ta en dusch och lägga sista handen vid packningen inför hemresan.

Vi kom till flyplatsen i god tid, kom igenom första säkerhetskontrollen och var snart framme vid incheckningsdisken. Där tog det stopp. Efter en stunds väntan fick vi klart för oss att det flyg vi skulle lämna Frankfurt med i morgon bittida är inställt. Efter ca 45 minuter fick vi så besked om att vi var ombokade till en bättre flight från Frankfurt än den vi hade från början. I stället för att komma till Arlanda kl 12.30 skulle vi nu anlända 09.15. Toppen!

Resten av incheckningsprocefuren avlöpte utan problem. Vi hann t. o. m. få i oss en bit mat innan vi kallades ombord.

27. jun, 2022

Den allra sista dagen vid Diani Beach och Pinewood Resort. Efter frukost var det bara att checka ut och flytta packningen till ett annat, lite mindre rum. Skönt ändå att ha ett rum att disponera eftersom vi lämnar hotellet först kl 14 för att ta oss till flygplatsen.

Vädret idag var inte det bästa. Det kom några regnstänk och var mest mulet. Ett sista dopp i poolen hanns ändå med, och vi kunde sitta ute och äta. Det var helt OK, vi hade haft jättefint väder de tidigare dagarna.

Det enda anmärkningsvärda under dagen var att de små närgångna aporna gjorde sig skyldig till stöld. Jag satt på balkongen och läste efter att ha duschat, iklädd endast en badhandduk. På bordet låg en liten påse med ett par bananer och lite annat godis. För ett ögonblick gick jag in i rummet i ett ärende. När jag vände mig om och tittade ut ser jag en apa på räcket. Innan jag hann ut igen hade apan snott åt sig påsen och hoppat över till ett träd och vidare ner på marken.

Snabbt som ögat ner på marken via trapporna med med badhandduken som enda klädsel. Apan skrämdes iväg och lämnade påsen kvar, men på något sätt hade den lyckats få med sig de två bananerna. Resten kunde vi äta själva lite senare.

Det sista jag gjorde innan vi åkte var att ta ett par bilder på de vackra vävarna och deras bon vid entrén till restaurangen.

Flyget till Nairobi var i tid och det gick smidigt fram till EKA hotell, där vi ska sova sista natten i Kenya för den här gången.

26. jun, 2022

En sista hel dag vid havet.

Efter frukosten blev det bad i havet igen, men det var inte så roligt. Det var ebb, ingen blåst och inga vågor. Vattnet är varmt så det är skönt ändå, men efter en stund blir det plask i poolen och vila i solstol.

På eftermiddagen var tidvattnet på väg in och därmed härliga vågor. Det är en väldig kraft när vattnet kommer så vi tumlade runt lite grand i vattnat. Själv var jag på väg upp till receptionen och hade sagt till Birgitta och Isabelle att vara lite försiktiga. När jag hunnit tiotalet meter upp på stranden vänder jag mig om och ser Birgitta ligga och kravla i sanden, till synes utan kontroll på kroppen. En av beachboysen hann fram före mig och hjälpte henne upp på fötter.

Lite blodvite hade uppstått på ena arnen, som skrapat i den grovkorniga stranden, och det sved lite här och där på kroppen. Solglasögonen var borta och återfanns inte. Efter att ha duschat och blivit omplåstrad konstaterade vi att det trots allt gått bra och att ingen stor skada var skedd.

Det blev en fortsatt skön och lugn eftermiddag vid poolen innan det blev dags att förbereda packningen för avfärd i morgon.