10. nov, 2017
Vi vaknade vid halvtvåtiden av att en flodhäst smågrymtade när han, två meter framför vårt tält med bara myggnätet emellan oss, gick utanför och betade.
Efter några timmars sömn blev det väckning och ut på gamedrive kl 06.15. Inledningsvis kom vi nära en stor flock hyenor, där vi stannade en stund. Sedan for vi tillbaka till platsen där vi såg leopardhonan igår kväll. Snart nog fann vi henne, vandrande utefter en bäckravin. Till slut fick vi också se hennes unge, den lilla tösen Figlet, döpt efter mamman som heter Fig. Helt underbart, men många bilar på plats. Efter en stund kom en bil med parkvakter och sade till oss alla att lämna dem ifred en stund.
En ny lejonflock låg på andra sidan ravinen, inte långt från vår lodge. De hade siktet inställt på en hjord med gnuer, men de drog iväg, så det blev ingen matjakt den här gången.
Detta hann vi med före frukosten! Frukosten blev i det gröna, men vi hann knappt äta färdigt förrän det började regna. Vi packade ihop och åkte tillbaka till lejonflocken, men de låg bara och sov. Regnet tilltog och vi valde att åka tillbaka till campen.
Det klarnade upp, så vi kunde sitta alla fyra utanför vårt tält och bläddra igenom både djurboken och fågelboken, och kunde konstatera att vi redan har sett en väldig massa olika djurarter.
Efter lunch åkte vi ut på en ganska tidig gamedrive, redan vid tretiden. Återigen hittade vi en grupp på ca 15 lejon, som låg och vilade. Vi satt en stund och tittade. Då och då reste sig något av lejonen och sträckte på sig, gäspade, gick några steg och stjälpte sig igen i gräset. Om vi ville se något annat kunde vi vrida på huvudet och titta på två vackra Southern Ground Hornbill, som gick omkring i gräset.
Plötsligt kom två ensamma bufflar gående in mot området där lejonen vilade. En lejoninna uppfattade detta, och började följa dem. Ett ytterligare lejon ser vad som är på gång, och efter mindre än en halv minut är alla lejonen på benen. Hela flocken gick från total relax till total uppmärksamhet och aktivitet på några sekunder.
Strax hade lejonen separerat de två bufflarna och koncentrerade sig på den ena, som visade sig vara halt och helt chanslös. Efter dryga fem minuter låg buffeln på sidan och ett lejon tog strupgrepp och inledde kvävningen. De andra började omgående slita och bita i de mjuka delarna av kroppen. Efter mera än en halvtimme släppte honan med strupgreppet taget, troligen för att hon också var hungrig. Då visar det sig att buffeln inte är död ännu, utan reser på huvudet och brölar. Öronen är redan borta och mulen är aväten. Ingen vacker syn, men sådan är naturen.
Ett annat lejon tar nytt struptag och så småningom är buffeln naturligtvis död. Vi satt kvar hela eftermiddagen och tittade när lejonen åt. Hela flocken, utom hanarna, var på plats och kröp och gick runt och klättrade på den döda kroppen. Magen öppnades och de mindre lejonen var i princip inne i magen på buffeln och kröp runt. De var rätt skitiga efteråt.
Det blev dags för sundowner, som intogs vid buffelkadavret och lejonen, dock sittande i bilen. Just när drinken var serverad får guiden telefon om en annan lejonjakt, där några lejon jagar en gnu. Full fart på bilen, så vinet skvätter och i ett gupp far muggen ur handen på Marie. När vi kom fram började det mörkna, så vi såg på håll hur tre lejon just höll på att ta kål på djuret.
Samtalsämnet vid middagsbordet var givet. Vi var de enda som hade sett hela skeendet, från vila via jakten och ätandet som sedan följdes av att lejonen låg i gräset med svällande magar. De övriga hde kommit vartefter, och sett själva måltiden.
Under natten kunde vi höra lejonen ryta lite, när de kviades om maten. Hyenorna var också aktiva och tjattrade mycket. Vi sov dock gott efter en dag med en minst sagt omtumlande upplevelse.
9. nov, 2017
Det första som mötte oss idag var färska spår efter hyena ca 10 meter från vårt tält, på gången från tältet till huvudbyggnaden.
Efter frukosten körde vi så sakteliga från lodgen mot airstripen. Vi såg ytterligare några noshörnngarmnga elefanter och en Goliath Heron.
Därmed är vistelsen vid denna mycket trevliga nationalpark och trevliga lodge tillända. Flygplanet landade nästan samtidigt som vi svängde in vid flygfältet, så det vara bara att snabbt ta bagaget, lasta in det och hoppa upp i det lite större, tvåmotoriga flygplanet, för en tur runt Mount Kenya. Efter ett par mellanlandningar kom vi fram till Maraområdet.
Vi hämtades av vår guide Lenny, som - visade det sig - var en riktig stjärna. Vid tolvtiden var vi framme vid campen, Porini Lion Camp. Här finns tio gästtält och Campen ligger utanför Maasai Mara National Park, men i ett private conservancy som heter Maara Olare Motorogi.
I bilen fick vi sällskap av ett amerikanskt par, som var ute på en tio månader lång resa runt jorden. Helt nära campen hittade vi en stor flock med lejon, ca 15 djur sammanlagt. Strax därefter kom vi till en leopardhona, som vilade uppe i ett träd. Hon har en unge på ca halvåret, men den såg vi inte. Efter en stund hoppade hon ner ur trädet. Vi följde henne en bit tillsammans med flera andra bilar. Så småningom hade vi fått nog och åkte därifrån, mot några giraffer som gick och strosade.
Skymningen kom och då serverades sedvanlig sundowner, innan vi åkte till campen. Dusch, middag och sedan läggdags. Vi gjorde som vi brukar, rullade upp tältets innervägg och sov med bara myggnätet som barriär mot vildmarken. Det var ganska svalt, men det uppvägdes av den sköna varmvattenflaskan i sängen.
En reflektion från dagen; Det verkar vara mycket gott om stora katter här, men också betydligt flera turister och bilar. Vid leoparden räknade vi till flera än 20 bilar.
8. nov, 2017
Idag for vi ut i "vanlig" tidig tid, trots regn under natten. Vägarna var inledningsvis lite sliriga, men inga problem att ta sig fram. Turen gick i sakta mak tvärs igenom hela parken. Vi stannade till emellanåt och kikade på fåglar. Vi såg bland annat flera hornbill, gam, örn, buffalo-wheaver, oxpecker och många andra.
Så småningom nådde vi det vattendrag som rinner genom nationalparken, ganska nära den bortre gränsen från vår lodge sett. I en liten "pool" bodde några flodhästar tillfälligt. Enligt vår guide var det flodhästar som inte hade hunnit gå tillbaka till sitt vanliga, större vattendrag på morgonen, efter att ha vandrat långt för att hitta betesmark. Det var flodhästar i gölen varje dag, men det var inte samma djur. Vi åt frukost vid floden, en liten från flodhäststället. I anslutning till frukosten fick vi en kort stund sällskap av en Giant Kingfisher, den största kungsfiskaren.
På väg tillbaka fick vi syn på tre geparder, en hona med två ungar. Vi såg också gerenuk, bushbock och lesser kudu, förutom flera av de "vanliga" djuren, som elefanter, giraffer, bufflar, babianer, Vervet monkey mm. Här kom vi också nära ett par av den somaliska strutsen, där hanen har blå hals i stället för den ljust röda halsen som hanarna av vanlig struts har.
I samband med lunchen vilade vi en stund vid tältet och då kom det en grupp Syke´s Monkey och hoppade omkring i träden ovanför oss.
Eftermiddagens åktur bjöd på mera fåglar, noshörningar, elefanter och bufflar. Vi kom också nära några av den sällsynta Gravy´s Zebra. Dess teckning skiljer sig åt från den vanliga zebrans, genom att de svarta ränderna inte går helt in under magen, som är helt vit på Gravy´s zebra.
Middagen var utsökt, med en härlig risotto som förrätt. Små bushbabies roade oss med sina upptag under måltiden. Sedan återstod blott att somna för sista gången i Meru Rhino River Camp, till ljudet av de porlande vattnet, grodornas kvirr och cikadornas gnissel.
7. nov, 2017
Morgonens gamedrive blev något senarelagd på grund av ett kraftigt regn under natten. För att ge vattnet en chans att rinna undan lite väntade vi till 08.30 innan vi slirade ut på de leriga vägarna.
Det blev ytterligare en fin dag som bjöd på kontakt med gerenuk, oryxantiloper, lesser kudu, flockar med babianer och en hjord med elefanter, som sprayat sig själva med den röda jorden, samt ett par noshörningar. En liten grupp med lejon hittade vi också; en hane, fyra större honor och en mindre unge.
Meru har stor artrikedom på fåglar, och vi såg hela tiden flygfän omkring oss. både på marken och i luften. Vi såg flera gånger Redbilled Hornbill, van der Decken´s Hornbill och vid lodgen fanns Trumpeter Hornbill, Nubian Woodpecker, Red-billed och White-headed Buffalo- Weaver, Tawny Eagle och Bateleur Eagle för att nämna några.
Efter lunchen hann vi även med ett dopp i poolen och en stund i solen.
Eftermiddagens gamedrive blev "more of the same", med stor variation och artrikedom. På sen eftermiddag fick vår guide telefon från en annan av lodgens bilar, som fått motorhaveri. Vi styrde dit och man försökte bogsera den trasiga biken med en allt för klen wire. När den brustit tre gånger och den blivit för kort fick den andra bilens passagerare och guide packa in sig i vår bil. Den trasiga lämnades i bushen och reparerades på plats under kommande dags förmiddag.
Ytterligare en god middag och en trevlig stund vid matplatsen inann vi gick till tältet och tog John Blund med oss.
6. nov, 2017
Lite sovmorgon blev det idag. Vi blev hämtade av Paul, som kört bil upp från Nairobi för att skjutsa oss till nästa anhalt. Det blir en ny plats för oss, där vi aldrig har varit förr - Meru nationalpark. Den ligger på östra sidan av Mount Kenya. Dagens biltur går i en båge norr om bergen. Vi valde medvetet att åka den här sträckan med bil, i stället för att flyga. På detta sättet får vi se lite grand av "det riktiga" Kenya/Afrika, vilket man näppeligen kan påstå är fallet om man bara flyger mellan nationalparkerna.
Påvägen ut ur Ol Pejeta passerade vi ekvatorn, där det förstås finns ett litet monument. Innan vi lämnar Ol Pejeta helt, kan det vara på sin plats att i alla fall redovisa några av de fåglar vi har sett: Kori Bustard, Black-bellied och White-bellied Bustard, Tawny Eagle, Blue-naped Mousebird, Greater Blue-eared Starling, Superb Starling, Marabou Stork, Grey Heron, Great White Egret, Sacred Ibis, Hadada Ibis, Common Ostrich, Egyptian Goose, Blacksmith Plover, Crowned Plover, Spur-wing Plover, Crowned Hornbill, Verraux´s Eagle Owl, Cattle Egret, Yellow-billed Oxpecker och många fler, ej säkert identifierade fåglar.
Nåväl, nu är vi alltså på väg från Ol Pejeta. Första pausen blev vid en souvenirshop när vi hade passerat Nanyoki. Kaffe paus blev det i huvudorten Meru, där vi hade turen att få sällskap av en Silvery-cheeked Hornbill.
Klockan 13 åkte vi igenom gaten till Meru Nationalpark, där vi lämnade Paul och bekantade oss med vår guide och förare, Peterson. Färden till vår Lodge tog ca en timme. Då hade vi hunnit stanna vid ett buffelkadaver och sett gamar: African White-backed, Ryppel´s Griffon och Lappet-faced Vulture, den senare Afrikas största gam.
Den sista biten fram till lodgen, ungefär 20 minuter, gick genom den del av nationalparken som är särskilt inhägnad och hyser att stort antal noshörningar, såväl spetsnoshörning (svart noshörning) och trubbnoshörning (vit noshörning).
Lodgen ligger fantastiskt vackert vid en flod och med tät och frodig grönska runt om. I träden ovanför oss håller en grupp Syke´s Monkey till. På kvällen kommer små söta, halvtama Bushbabies fram och äter av det som personalen ställer fram på marken åt dem.
Efter lunchen fick vi en liten överraskning när vi kom fram till tältet. En drygt meterlång grön orm låg och solade mot vårt tält, men ringlade snabbt iväg ner från trädäcket. Dock hann jag fotografera reptilen och fick den senare identifierad som en ofarlig trädorm.
Eftermiddagens gamedrive bjöd på (bland annat) båda arterna av noshörning, elefanter, giraffer, Redbilled Oxpecker, Yellow-necked Spurfowl, Helmeted Guineafowl och den betydligt ovanligare Crested Guineafowl.
Ägarna till lodgen är från Italien, vilket avspeglas i maten. Mycket goda måltider, som på kvällen kröntes med att Birgitta kunde handmata en bushbaby.